Ordet politik är för många skrämmande och alldeles för stort. Ett ord som för med sig obehagligheter och allvar. Det kan kännas skönt att inte engagera sig i något politiskt, att slippa ta ansvar eller ställa sig på någons sida, att stå för något viktigt. Många kanske vill undvika stämpeln, vill se sig själv som en egen idivid utanför systemet. Vilket jag absolut har förståelse för, speciellt då det ser ut som det gör idag.
Politik behöver inte vara avancerat, det behöver inte krävas efterforskning eller deltagande. Jag tror att själva ämnet är uttjatat och att folket inte orkar bry sig längre då de inte ser en gynnande utvekling inom räckhåll. Detta tror jag är anledningen till varför vårat samhälle ser ut som det gör; de allra flesta har åsikter men ingen ork till att uttrycka sig, för att inte tala om att föra tankarna till fysiska handlingar. Att få ett större intresse för politiken bland våra egna är en svår uppgift, och ingen annan än den egna idividen kan påverka detta. Men att förbättra det som cirklar omkring en är enligt mig en stor fråga, som kräver en stor aktion. Att inte rösta i val, att inte ta ställning i en debatt, att inte engagera sig genom att stå för det man anser är rätt, moraliskt, etiskt, är bara en stor våg av lathet som sköljer över vårt land.
"Det duger som det är" är ett vanligt tankesätt och många finner sig själv nöjd. Men nöjdheten är ovissdom: man ska aldrig nöja sig. - Vad det än handlar om.
Min önskan är att viljan till att förbättra infinner sig hos fler, det är bara du som kan reagera på din egen olycka och kräva en lösning.
Jag tror på ett sammarbete mellan människor, ett sammarbete som skulle utveckla vårat samhälle till det bättre. Där alla har en egen talan och beslut fattas gemensamt.
Nej, ingen utopi, men inte heller något kaos, eller någon s.k. djungellag. Ett sammarbete, helt enkelt. - För det finns ingen människa som har rätt att bestämma över någon likgiltig. Det finns ingen männiksa som varken kan ta sig den rätten eller bli given den på ett humant sätt. - Hur kan någon anse sig vara värdigare än någon annan till den här tjänsteplatsen? Hur kan någon tro att dennes åsikter och beslut skulle inebära ett starkare och bättre samhälle än någon annans?
Övervakare låter som en bra idé, en possitiv handling för att få kontroll över makthavarna. Men, i verkligheten, tror jag bara härskarledet skulle bli förlängt, förstorat. Flera individer skulle bli tilldelade olika uppgifter för att "styra styrarna". Makthavarna växer sig fler och starkare. Frågan är, om det här skulle utföras, vem skulle övervaka övervakarna? Det här känns som ett bra exempel på en ond cirkel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
En fundering jag fick är att det enligt en del kan tolkas som en handling, ett uppror, att int gå och rösta i allmäna val för att det inte finns något som man tycker motsvarar ens intressen eller som man helt enkelt känner tillit till något alternativ. "Om jag skiter i att gå och rösta så kanske de fattar att de måste gör nåt!" Hur tänker du om det?
När det gäller att övervaka övervakarna så tror jag att du har helt rätt. Det finns en uppenbar risk att de från folket som ska representera folket själva blir slipade politiker eller experter. Jag är inne på att man på något sätt måste få en bra rotation på de som representerar folket isåfall, men hur vet jag inte än
Personligen tycker jag att det är tur att det finns folk som engagerar sig och tror att de kan skapa ett bättre samhälle för andra - just med tanke på den så kallade "lathet" du nämner. Jag skulle inte vilja/orka fatta varenda litet beslut - frihet till viss gräns, säger jag. Därmed inte sagt att jag skulle vilja behärskas av någon slags ondsint diktator. Men samhället, politiken, organisationen - det är ju VI. Inte "dem", inte någon slags avslägesen fiende. Det tycker jag många glömmer.
Jag instämmer i att det är viktigt att våga ha en egen åsikt och ta ställning, men jag tror att det är minst lika väsentligt att ha modet att ompröva det man tycker i vissa lägen.
Att helt avstå från att rösta för att göra uppror mot systemet känns inte särskilt genomtänkt. Även om det är svårt att helt hänge sig åt ett politiskt parti, så kan det vara klokt att försöka hitta det som bäst stämmer överens med ens värderingar.(För övrigt känns det sunt att inte skriva under på allt vad ett parti tycker. I ett paketerbjudande är man sällan helt nöjd med alla delar.)
Om inte annat så är det alltid möjligt att rösta blankt; då visar man fortfarande att man värnar om demokratin, men kan protestera mot de alternativ som erbjuds. (Att blankrösterna i många fall inte redovisas är synd, men det kan eventuellt bero på att få utnyttjar detta alternativ, vad vet jag.)/Julia, politiskt förvirrad individ
julia:
Har man ändå bestämt sig för att blankrösta tycker jag man ska ta sig en titt på Direktdemokraterna. Ett direktdemokratiskt parti som fungerar som direktlänk mellan medborgarna och makten, dvs de tycker alltid som du i alla frågor.
Skicka en kommentar