Ta en titt på bilden nedan. Vad säger det er?
Mig säger det flera saker:Mänskligt välstånd är intimt förknippat med konsumtion av naturresurser
Det är de rika ländernas konsumtion och livsstilar som är de mest ohållbara och däreigenom står för den största miljöpåverkan på jorden
Afrika, och även flera länder i Asien, är i desperat behov av utveckling
Statistik är ett trubbigt verktyg för att beskriva verkligheten. (de enda länderna som är nära Hållbar Utvecklingskvadraten är några sydamerikanska länder. Vänta..är inte flera av desa länder fulla av säkerhetsproblem och illegal droghandel?
Så frågan lyder (för att citera Nile City): Hur kan vi höja fattiga länders HDI och samtidigt begränsa exploateringen av naturresurser totalt sett? Rubriken för diagrammet är ganska talande: Verkligt utvecklingsarbete kräver omställning av både utvecklade och utvecklingsländer. Redan utvecklade länder, som Sverige, måste acceptera att fortsatt mänsklig utveckling inte får ske genom ökat uttag av naturresurser för att kakan ska räcka till de som behöver den mest.
3 kommentarer:
Det där var tyvärr lite flummigt. Inte bara använder du dig av ett riktigt dåligt mått,ekologiskt fotavtryck, du följer upp med ett problematiskt mått, HDI och avslutar med att inte tala om vilka naturesurser vi inte ska "förbruka" (Förbrukar jag vatten om jag spolar 50 liter ut i kranen, förresten?). Exemeplvis uran finns i överflöd även för fattigare delar av världen med rätt teknik. Och om vi inte eldar upp exempelvis uranet, vem ska göra det då? Någon annan, en annan gång i en annan tid? Man kan inte tänka så, vi behöver många resurser idag för att lösa många problem.
Vidare sköter sig förstås sådant här bäst om man INTE fördelar. Inte lägger sig i vill säga, utan tvärtom ökar friheten i ekonomin och samhället. I marknadsliberala stater är GINI-index (inkomstspridnigsmått) typiskt mer jämt fördelat än i andra, icke marknadsliberala, stater. Det ger att resursfördelningen blir mer jämn. Lösningen på den fördelning som nödväntigvis måste ske, och som alltid sker, hela tiden, för att resurserna inte räcker till alla är alltså att marknadsliberalisera hela jordklotet.
Sker detta kommer fattiga stater att booma, och dra upp sin resursförbrukning. När detta händer kommer våran resursförbrukning att minska, förutsatt att resurserna hålls konstant, och "problemet" löser sig självvt. Vi kan omöjligt förbruka mer resurser än vad det finns tillgång till. Givetvis kommer prisökningarna på resurser att skapa starka incitament för nya sparsamma tekniker, och mer åtehållsamhet hos folk, samtidigt som återvinnigen kommer att ta fart på allvar. vi kan redan idag se reaktioner på att detta håller på att hända i exemeplvis p.g.a Kina. Priset på skrot har gått upp. Jord som tidigare inte var ekonomiskt lönsam odlas upp för att stilla efterfrågan. Oljepriset stiger...
Det va bättre förr när vi inte visste ngt om miljön. Då kunde man leva i frid, utan att gå å tänka på dödar ja planeten?
Anonym: Du behöver inte gå runt och oroa dig för att du dödar planeten. Det värsta som kan hända är att vi inte får se så många fler mänskliga generationer. det var lite det jag var inne på med den lilla "roliga" historien :)
Skicka en kommentar