lördag 20 september 2008

Death vs Maggie

Dödsstraff,

en dom som bara används i nödfall, som bara används mot "värstingarna", för att befria samhället mot mördare et.c, för att få personen i fråga att "smaka på sin egen medicin". Nej, det är bara en lösning skapad för att enkelt slippa undan problem, för att föra dem vidare till ett annat plan.

Jag kan absolut förstå de som legaliserat dommen i fråga, all ilska och hjälplöshet som skapar tron på en lösning med lyckliga, och lyckliga endast, följder. Offren och dess anhöriga som drabbats av personerna som anses vara möjliga kandidater till att bli tilldelad dommen har alltid bra anledningar till att göra proceduren möjlig. Människan ser på offren med stora blåa ögon, ser dem som sårade individer med ett liv framför sina fötter som aldrig längre kommer te sig som tänkt, ett liv som för alltid kommer vara präglat av en eller flera handlingar utfört av en hemsk människa som borde få sota för sin handling. - Big time!

Att man vill straffa de skyldiga är en helt naturlig aktion, en aktion som stärker rättvisan, man visar vad etik och moral är, vad som inte är accepterat, genom att dela ut dommar. Men, och här kommer "menet", att straffa någon med något man inte vet vad följderna är av är fel. För vem vet vad döden egentligen innebär? Det får mig att känna en viss osäkerhet till "bestämmarna", att de låter känslorna ta överstyr och ge förbrytarna något som kanske är värre för oss, de efterlämnade, än dem själva. Ovissdomen borde ha en inverkan på deras beslut och lagstiftningar.

Jag tror på att ett felande skall straffas, men genom att dömma till dödsstraff blir det en motsatt effekt än till den som är önskad. Istället för att jordbinda människan, låsa in henne, eller skicka henne till rättpsykiatrisk vård, så befriar vi henne från alla tankar, åsikter och dommar.

Jag vill även ta upp, några för mig, självklara frågor där jag står svarslös som gör att jag röstar ned dödsstraffet:
Vem är behörig till att ta någon annans liv?
- Vem skall bli tilldelad den makten, och av vem?
Hur skall kommande kriminella lära sig felet i t.ex. mördande när staten dömmer ut exakt samma sak?

Dödsstraff är att bli bestulen på sin jordliga frihet.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag vet inte hur en mördare tänker men. Kan det inte vara så att en person går å dödar en annan bara för att i sin tur bli dödad av staten? Som en del i en dödshjälp? Han/hon får två flugor i en smäll, ja undrar om en mördare tänker så?
Men ja håller me dej Maggie, vem ger ngn rätten att ta någon annans liv? Vad vet vi som väntar efter döden? Ett bättre liv, inget eller bara ren å skär tortyr? Vi kan inte veta och varför ska en mördare vara försten att se?
Nej jag säger behåll honom/henne på jordens yta för att få sona för sina brott. Beröva personen dess frihet genom att sätta denna bakom galler. Mördaren i fråga behöver hjälp, ingen frisk människa går runt å dödar folk.

Anonym sa...

Kant hade en stilig lösning på problemet, ni vet han med det kategoriska imperativet: "Handla enbart utifrån den princip du skulle vilja blev upphöjd till allmän lag." Eller som det också formuleras: "Handla så att din vilja genom sina principer uppfattar sig själv som allmän lagstiftare."

Kant menar att vi inte bara får utan t.o.m. är skyldiga att avrätta en mördare eftersom alla andra förhållningssätt kränker mördarens autonomi. Genom att döda har han nämligen demonstrerat sin åsikt att dödande bör upphöjas till allmän lag. Vård och rehabilitering för mördare är – i Kants ögon – totalt omoraliskt och fel.

Jag håller inte med om argumentet – om inte annat för att det bygger för mycket på att människor är rationella – men jag förstår att det är lätt att övertygas av det.