Att tillåta dödshjälp eller inte?
Finns både nackdelar och fördelar med dödshjälp, självklart beroende på den personliga omgivningen, umgänge och näras tankar men även på erfarenheter, händelser och förlorade närastående individer. Jag kan relatera till de flestas åsikter angående ämnet men anser ändå att det borde legaliseras i Sverige.
Det är, för många, ett väldigt känsligt ämne, något som på ett eller annat sätt till slut antagligen kommer att påverka de flesta. Kanske genom sig själv eller kanske genom nära och kära. Jag vill förklara min tankegång, hur jag skulle vilja se det genomföras. Det har varit tal om s.k. "dödspiller"; att ge Apoteket ansvaret för försäljningen av dessa piller till allmänheten, med eller utan recept. Tankegången är att alla har rätt till att bestämma om sitt eget liv, och död. Även att göra självmord lättare för omgivningen. Detta är jag dock emot, jag anser, självklart, att alla har rätt till att bestämma och begränsa sin egen frihet men jag kan inte se humaniteten som förespråkas genom detta. Högst sannolikt skulle detta införandet påverka människor negativt, pressa dem till att ta framtida oönskade beslut.
För att förtjäna(?) denna dödshjälp anser jag att man måste uppfylla vissa krav. I min värld skulle detta legaliseras på sjukhusen, till döende patienter som endast lever i misär, i plågor, i ett rent helvete i väntan på att befrias från det jordliga livet. En dom skulle vara tvungen att fastställas, bevis på att patienten i fråga aldrig kommer att överleva sin sjukdom vill jag ha som ett krav. Och självklart, och viktigast, skall patientens önskan vara tydlig och genomtänkt.
Ett exempeln är Holland, här finns dödshjälp att önskas på sjukhus. Man skulle kunna tro att många patienter avlivas här, men så är inte fallet. Det är ett fåtal individer som önskar sig detta, och kanske hälften av dessa beviljas, detta förklarar jag som ett lyckat resultat, ett lyckat exempel som borde framföras till allmänheten här i Sverige så att en framtida möjlig lag skulle kunna accepteras. Själva proceduren är även den mycket känslig. Vem skall ta ansvaret? Och vem skall utföra dödshjälpen? Ytterliggare igen vill jag referera till Holland, här tvingas patienten själv ta pillret som kommer låta dem fridfullt somna in. All heder till den som tog detta beslutet; en önskan om död är alltid mycket nämre än själva utförandet.
Människan tänker rationellt, lever i nuet och ser inte mycket längre än sin egna eländighet när den är som värst. Att ta livsavgörande beslut när man befinner sig i sådan sits kan aldrig vara lätt, att tänka klart, att förstå konsekvenserna när man plågas till döds skulle för mig vara en hemsk press och en hemsk tidpunkt till att fatta ett sånt beslut.
För att göra dödshjälp möjlig; humant och kontrollerat, borde många individer vara inblandade i förundersökningar och besluttagandet. Jag vill återigen fastställa min åsikt till kraven: endast dödssjuka; kanske endast de som har ett fåtal veckor kvar i livet, i lidandet, skulle accepteras att få hjälpen. Möjligen skall beslutet vara fattat när man först fick sin sjukdom, liknande testamente; något man förbereder för att avlasta en börda för sina nära och för sig själv.
Alla liv är lika mycket värda, men att leva i ett fysiskt helvete, i plågor dag och natt, i väntan på sin egna bortgång är inte värdefullt någonstans. Jag vill ge människan den lagliga rätten att påverka sin egna livslängd, sin egna död; att lämna oss med äran i behåll.
-Jag vill ge de dödssjuka sin efterlängtade frihet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag tycker också att dödshjälp ska bli lagligt och som du säger i strikta former.
Sen att endast kunna legalisera det för dödsjuka kan ja inte hålla med om, tycker även att äldre män och kvinnor ska få ta det beslutet.
Jag skulle nu kunna bestämma att när jag blir gammal, inte kan röra mig, har ingen livsglöd i ögonen, man är helt borta som en gammal man/kvinna, då ska man kunna få dödshjälp. Gamla människor kan lida i sin ensamhet utan att ens så mycket som lyfta ett finger eller säga något med varken rösten eller ögonen.
Men hur gör man för att få något så stort legaliserat? Vem vänder man sig till?
Jag kan hålla med dig till en viss punkt, angående äldre människor. Självklart skall det vara ditt val om du vill avsluta ditt liv när du varken fysiskt eller psykiskt inte längre lever ett s.k. värdigt liv. Men min fråga är vem skall bestämma att tiden för dig är inne? Jag menar, om du beslutar det idag.. vem ska om tiotals år förstå att det är just den dagen du vill somna in? Och vem ska föra dig vidare, då du inte själv har makten att göra det? Jag vet att jag skulle inte vilja ha det ansvaret. Även om jag, precis som du, skulle vilja att någon tog på sig det, självisk som man är.
I den här kategorin, i det här sammanganget, kan man även inkludera de som fallit i koma? Skulle även de ha rätt till dödshjälp, då deras sits faktiskt är precis som de äldres?
Faktum är att det gjorts större seriösa undersökningar om dödsrätt och om jag minns rätt var det en så stor siffra som 90% som var för, då självklart beroende på olika krav och metoder, individuella önskemål. Problemet ska tydligen vara att det är en för stor och känslig fråga för politikerna att ta i. De är rädda att mista sin makt genom att lägga "för mycket tid" på en värdefull fråga då det kan få en omvänd effekt. - och som vi alla vet är makten inget politiker rikserar att förlora i det första taget.
Jag vet tyvärr fortfarande inte vad jag anser, men jag inte låta bli att reagera över själva det märkliga i att man kan skriva lagar om människors död. Man kan aldrig garantera någon rätten till liv, eftersom vi alla i princip kan dö när som helst. Rätten till död, däremot...
P.S. Jag kan i alla lägen tänka mig att legalisera dödshjälp till företaget Jamba.
Skicka en kommentar